Torsdag kl. 08.30 var vi 26 st. glada Nerikes bikers som samlats vid Ingo Aspholmen för genomgång av dagens etapp m.m. våra Gotländska medlemmar, Stig och Maggan skulle möta upp i Loftahammar, kl. 09.00 var vi på väg.

Det krävs en del för att hålla ihop så många motorcyklar under färd, tidigare har vi indelats i mindre grupper, men vid denna resa skulle vi testa att köra med ”cornerman”.
Per som var färdledare körde först, Gunnar utsågs till sweeper och körde sist, den som körde som tvåa placerades ut som vägvisare vid vägbyten och körde sedan in före sweepern, vid nästa vägskäl placerades den nya tvåan ut o.s.v. det blev ett bra flyt i åkningen och ingen behövde vara orolig för att ”tappa” bort åkare.

Första stoppet tog vi Brevens Bruk, fika och snack om det fina vädret.
Färden gick vidare på fina småvägar mot Norrköping där vi tankade och åt lunch på en golfrestaurang i närheten av Skärblacka. Jag passade på att ta ut fodret ur Mc kläderna för nu kändes det som om sommaren var här!

Vi fortsatte på mindre vägar ned till Loftahammar, klockan fyra var vi framme vid vandrarhemmet. Stig och Maggan var redan på plats och hälsade oss välkomna.
Efter att vi installerat oss på rummen och fräschat till oss var det dags för middag.
Vi hade bokat bord på sjökrogen, en trevlig restaurang vid gästhamnen, där vi avslutade kvällen med god mat och dryck.

Fredag efter frukost var det dags för en tur till Söderköping, som alltid gick färden på små och ibland krokiga vägar. I Valdemarsvik stannade vi för fika och bensträckare.
Solen sken och alla njöt av det fina vädret.
Nästa stop var Söderköping och smultronstället, där serveras glass i stora lass och kreativa skapelser, det fick bli dagens lunch.
Tillbaka i Loftahammar hade vi lite tid för vad man ville innan middagen.
Sjökrogen var målet även denna kväll, de hade ”after work” med trubadur.
Vi hade jättetrevligt och några passade på att ta en svängom på dansgolvet, det blev en helkväll.

På lördag hade vi ingen gemensam tur, det var skönt eftersom termometern visade 28 grader redan vid frukost. Ett gäng tog motorcyklarna till Västervik och åt lunch, några fortsatte till Lysingsbadet för att reka inför Hoj rock, andra åkte och badade, och ett gäng fixade inköp och förberedde inför grillkvällen.
Klubben bjöd på hamburgare och Lennart erbjöd sig att sköta grillningen, det gjorde han verkligen bra!
När alla var mätta och belåtna delades vi in i lag för att tävla i femkamp, i år var det riktigt fina priser att tävla om.

Söndag kl. 10.00 var det dags för hemfärd. Vi tog farväl av våra Gotländska vänner som skulle ta färjan från Oskarshamn på kvällen, och begav oss iväg.
Lunch var planerat vid Bergs slussar, restaurangen var fullbokad (det var Mors dag) så det blev Kaffe och macka på Caféet rakt över gatan. Här valde några att ta sig hem på egen hand, vi andra åkte till Glasscaféet i Hjortkvarn för en sista bensträckare. Vi hade fikat och sagt hej då till varandra när regnet kom.
Det var faktiskt skönt med lite svalka.

Tack allihop för en jättetrevlig helg!
//Hanna

Dela

Lördag morgon den 22/4 samlades 12 förväntansfulla och kanske lite pirriga klubbmedlemmar vid INGO Adolfsberg för att tillsammans köra grusvägar upp till Ängelsberg strax söder om Fagersta. Några i gänget var riktiga ”grusrävar” men där fanns också vi som hade mycket lite erfarenhet av att köra grus.

Det var bestämt från början att vi skulle använda oss av ”cornermanprincipen” när vi körde. Det innebär att man har en bestämd färdledare som alltid kör först och en bestämd sweeper som alltid kör sist, däremellan kör övriga deltagare. När man kommer till ett vägskäl gör färdledaren tecken till tvåan att där skall tvåan stanna för att visa vägen för övriga deltagare, Där står tvåan kavar till sweepern kommer då tar tvåan plats framför sweepern och hamnar således näst sist. På detta sätt rullar det på hela turen igenom, färdledaren ”ställer av” den nya tvåan och så vidare.

Problem är till för att lösas.

Detta visade sig vara ett mycket smidigt system och vi fick bra flyt på körningen samt att alla kunde köra i sitt eget tempo.

Första stoppet, ett fikastopp gjorde vi vid Ryby strax efter Medåker. Sedan fortsatte vi på trevliga grusvägar varvat med en del asfaltsvägar fram till Hallstahammar där vi hade ett lunchuppehåll.

Efter lunch fortsatte vi norrut växlande grus/asfalt med tonvikten på grus. Strax före Ängelsberg tog vi en tur ut i det område där skogsbranden härjade som värst sommaren 2014. Det var fascinerande att se hur väl naturen hämtat sig.

Nu hade vi inte långt kvar till Ängelsberg så sista biten fram till vårt boende, Villa Englaro gick snabbt. Vi blev väl mottagna av Lena och Jan, halva gänget blev förlagda i Villa Englaro, den andra halvan i ett hus 200m längre bort.

Vi hann lagom installera oss sedan var det dags att bege oss till Nya serveringen där vi hade förbokat middag. Vi åt och drack gott. Sedan gick vi tillbaka till vårt boende, dagens hojåka hade tagit ut sin rätt så vi kastade oss i säng ganska tidigt.

Söndag morgon, vi vaknade ganska tidigt frukost var beställd till kl 08,00. Efter en fantastisk frukost gjorde vi oss i ordning, satte oss på hojarna och startade resan hemåt. Tankstopp i Fagersta sedan var det bara att ge sig på grusvägarna igen.

Körningen flöt på ner till Lindesberg där vi stannade för lunch. Efter maten aviserade fyra deltagare att de bröt turen där, för att köra närmaste vägen hem. Det gjorde inte jag, ett dyrköpt beslut skulle det visa sig. Halvvägs hem gick det lite för fort i en vänsterkurva vilket innebar att jag körde omkull. Med all säkerhet var det tröttheten som tog ut sin rätt.

Som tur var blev inte hojen mer skadad än att jag kunde köra den hem. Så det fick det bli  vi körde närmaste vägen hem. Den gjck över Villingsbergs skjutfält så vi fick med lite fler fina grusvägar.

En sammanfattning av denna resa är: Konceptet med en tvådagarstur där man övernattar på ett lite bättre ställe med bäddade sängar inklusive frukost var toppenbra. Villa Englaro där vi bodde är ett jättefint B&B, mycket rent och fint med jättetrevligt värdpar. Resan får högsta betyg av mig, och Leif Åslin som sydde ihop resan har gjort ett jättebra jobb.

En erfarenhet av denna resa är att man skall ta det lugnt, i synnerhet så här i början på säsongen, innan man fått upp körvanan. ”Cornermanprincipen” var en höjdare det gjorde att alla fick bra flyt i körningen. Jag kommer använda mig av den på KHF-turen.

Ser fram emot nästa grustur.

Per Stenegård 

Dela

Årets KHF tur är nu avklarad och det är med en skön känsla i både kropp och själ jag sätter mig ner och skriver.
Uppladdningen inför turen kantades av en mycket kall vår, veckan innan avresa byggde barnbarnet en snögubbe hemma hos oss.
Även fast Kristi himmelsfärd i år inföll väldigt tidigt var det många som vågade anmäla sig till turen förlagd till Hafstens camping utanför Uddevalla.

Den 5 maj på morgonen när jag slog upp ögonen möttes jag av en klar himmel med strålande sol. Packat hade vi gjort kvällen innan, så direkt efter frukost var det bara för Hanna mig och barnbarnet att sätta oss på hojarna.
Hanna drog iväg lite före mig, hon ville ta det lite lugnt på grusvägen hemifrån. Men när jag tryckte på startknappen hände ingenting, hojen var ”död”. Panik, vad gör man? Fram med starthjälp, försöka igen. Dött. Ringde killen som servat hojen för ett par veckor sedan och fick lite tips, efter ytterligare några försök gick den igång. Men nu var vi sena, Hanna hade kommit tillbaka undrande vad som hade hänt. Ringde Stefan och förklarade läget, han fanns på plats vid Statoil Västhaga där vi skulle träffas. Anlände ungefär 20 minuter försenad, tur det var bra väder alla deltagare var på bra humör.

Nu kunde vi äntligen komma iväg. Vi körde västerut mot Karlstad och Säffle, Åmål med stopp i Ölme där vi mötte upp ytterligare fem deltagare som kört dit på egen hand. Bland annat Stig och Maggan, tänk att vi har medlemmar som tar sig hela vägen från Tofta Gotland för att åka med oss. Vi åt medhavd macka och kaffe, samtidigt som vi prisade det fantastiska vädret.

Nästa stopp var Forsbacka golfrestaurang strax utanför Åmål för lunch. Efter lunchstoppet bar det av söderut, vi körde den underbart fina brudfjällsvägen ner till Håverud där vi tog ett glasstopp. Därifrån trixade vi oss fram på småvägar och kom ner via saltkällan, till vår destination. Efter att vi installerat oss gick vi för att äta tacobuffé på campingens restaurang.

Sedan var alla trötta efter en hel dag i sadeln.

Fredag

Efter intagen frukost gav vi oss iväg för en tur till Smögen för att kolla in bryggan. Vädrets makter var med oss även här, strålande sol. När vi kollat in utbudet på bryggan gick vi in på en restaurang för att käka lunch. Därefter var det dags att köra vidare, men innan vi for vidare passade vi på att inhandla räkor och havskräftor till kvällen.

Färden gick sedan via Lysekil med en liten färjetur så vi fick en känsla av att ha varit till sjöss.
Tillbaka på campingen var det bara att fixa till för kvällen. Klubben hade hyrt två grillhus om vädrets makter inte skulle vara med oss, men det var de.

Så vi arrangerade med bord utanför grillhuset, där vi åt vår medhavda mat. När vi sedan var mätta och belåtna flyttade vi in i grillhuset där Lasse Sjövall plockade fram ukulelen och körde igång med allsång. Till slut tog tröttheten över och vi tog oss tillbaka till våra stugor för att vila upp oss inför morgondagens utflykt.

Lördag

Först frukost sedan upp på hojarna för en tur Orust runt. Även denna dag på lite mindre men krokiga vägar ner till Mollösund, ett litet fiskeläge på södra Orust med riktig västkustkänsla. Vi stannade en god stund och bara tog det lugnt, åt glass eller fikade vilket man ville.
Solen bara vräkte på.

Sedan fortsatte vi till färjan över till Malö vid Malösund. När vi kom iland på andra sidan var det inte långt till handelsman Flink där vi stannade för lunch.
Efter lunch bar det av raka spåret tillbaka till campingen. Lördag kväll bjöd klubben i vanlig ordning på grillkväll, vi grillade fläskkarré med potatissallad och sallad.
Som tur var hade vi med grillmästaren från Knarsta, Fredrik Zetterlund. Han och Hasse Risberg ansvarade för grillningen. Samtidigt ordnade Robert Nilsson och Neo en tipspromenad med frågor som Hanna och Per totat ihop. Karrén intogs och det smakade bra, jag tror alla var riktigt hungriga vid det här laget. Tipspromenaden redovisades och priser delades ut. Det blev sängen ganska tidigt, värmen och att sitta på hojen länge tröttar ut.

Hemresa

Önskemål att stanna till i Trollhättan på hemvägen och Bikedagarna som pågick där hade framförts, så fick det bli. Vi tog vägen genom Uddevalla och körde ut gamla Göteborgsvägen högt upp med utsikt mot havet och hamnen. Sedan vek vi av med sikte på Trollhättan. Vi stannade vid Bike ca en timme och kollade runt, några handlade, Neo provade på att köra fiddybike. När alla var nöjda fortsatte vi hemåt med lunchstop i Lidköping. Nästa stopp beslutade vi skulle bli vid Sjötorp slussar. Där stannade vi till för en kopp kaffe samt glass. Glassen smakade bra miljön var toppen men kaffet var nog från förra säsongen, det var näst intill odrickbart. Här tog vi sedan avsked av varandra, vi skulle lite olika vägar hemåt.

Jag vill med hela mitt hjärta tacka ALLA deltagare i årets KHF tur. Det är ni som gjort hela denna resa. Jag har bara bidragit med verktygen för att den skall kunna genomföras. Utan alla ni trevliga människor hade det inte blivit något. Det här visar också att klubben NBMC fyller en viktig funktion för många människor.
Vi hade naturligtvis stor hjälp av att vädrets makter var med oss.

Vi älskar er alla, stor kram

Per och Hanna

Dela